Dec 26thEn avatar ser tillbaka på året som gått och vidare

Second Life:

Jag heter Lila Mill. Jag har funnits sedan 2006 när jag gick med i den magiska världen Second Life första gången. Mycket har ändrats sedan den första gången jag kom dit och träffade alla de fantastiska människorna som nu är borta sedan länge. Second Life brukar kunna trötta ut människor. Antingen står man ut, och låter Second Life ändra sig, göra om dig till något annat eller så går du vidare. Jag försökte att låta mig förändras, men det fungerade inte, så jag gick vidare. SL har fortfarande en särskild plats i mitt hjärta på grund av alla minnen, men 2013 var året när jag till slut insåg att mitt SL inte fanns längre. Ibland undrar jag om det någonsin gjorde det. Att jag bara rörde mig igenom det i ett drömlikt tillstånd, och inbillade mig att det var något det inte var.

Second Life byggdes av sina invånare. Alla hjälpte till med att bygga den första och största världen. Vi fick veta att vi ägde det vi hade byggt och att vi fick använda pengarna vi tjänade inom SL och utanför. SL skulle inte vara det det är idag utan sina invånare. Nu säger Lindens att vi inte äger det vi skapar. Vi bidrar bara med pengar och de objekt vi har byggt är deras, som de kan använda som de vill. Numera är det enda byggarna kan göra att arbeta för Lindens och betala för att få arbeta för dem. Med andra ord: Lindens behåller äganderätten till vad andra har skapat. Det räcker väl så. Dags att gå vidare.

Inworldz:

Ibland ändrar sig en massa saker och ibland är det precis tvärtom. Jag flyttade till InWorldz för ett par år sedan. En av mina vänner som jag har känt sedan allra första början i SL 2006, ville lämna SL. Han hade ägt mark där nästan ända från början och jag var med honom ända sedan han börjat bygga där. När han flyttade till IW, flyttade jag med honom. Han hade ordnat fester på sin mark nästan ända från början, först poolfester och så Salsafester. Han fortsatte med festerna, i alla fall Salsafesterna i IW. Vi är en grupp som har träffats i flera år, varje söndag, på samma tid, i en park som ser likadan ut, samma avatarer – allt är samma. Det är roligt, men ingenting har ändrat sig. Ibland är förändring bra, ibland känns stabilitet tryggt. Jag vet vad jag kommer att göra varje söndag, mellan 20 och 22. Jag vet vem jag kommer att prata med.

Metropolis:

”Lila” har aldrig varit i Metropolis, men det har ”Olive Tor”. Hon har funnits sedan 2008 ungefär. Hon skapade en egen värld, med tidens teknologi. Hon såg lika enkel ut som ”Lila” gjorde på den tiden när jag först gick med i SL. Ända sedan dess har det funnits en Olive Tor och nu har hon också gått med i Metropolis där hon har träffat flera nya vänner. De är lika fantastiska som de jag träffade i SL för så många år sedan och därför kändes det helt naturligt att gå med i Metropolis där allt det coola folket bor.

Avatarland:

Olive är byggaren i familjen. Hon bygger världar och skapar kläder. I år har hon också skapat vårt eget hem – Avatarland. Hon har fyllt världen med underbara saker, byggt hus och byggnader och dekorerat den med blommor och träd. Här kan vi koppla av och skapa. Under första halvan av året hade vi tid att vara där inne nästan hela tiden, men efter sommaren började ”verklighetsalten” ta över. Hon krävde mer och mer tid vilket i och för sig var bra, men vår värld blev lidande. Det har blivit något fel med vår hemvärld och hon har inte haft tid att arbeta tillsammans med Olive för att ordna det.

Verkligheten:

Vår ”verkliga” alt Gabriella har varit arbetslös i många år. Men så plötsligt och oväntat fick hon ett jobb som tog nästan all tid hon har. Hon hade inte längre tid att leka med oss. En massa har ändrat sig för henne i år. Hon började på det nya jobbet, hon skaffade körkort och till och med en ny bil – sin första. Förutom det började hon med ett par projekt som hon inte vet om de kommer att fungera. Ett av projekten är helt och hållet för egen del i ”verklighetens värld, där man har tråkigt”, men det andra kommer att påverka oss allihop. Om den delen fungerar kommer vi att ha en ny lekplats och det ser vi allihop fram emot.

Mina förhoppningar och önskingar inför 2014

Jag önskar att Gabriellas två projekt kommer att fungera och att hon kommer att ha mer tid för oss. Hon och Olive måste åtgärda problemen med Avatarland och förhoppningsvis kommer vi att ha mer tid till att blogga, utforska och att dela med oss av våra erfarenheter på Avatarlandsidan.

Vi önskar er alla ett Gott Nytt År 2014 och att det här året kommer att bli det bästa någonsin. Det är vad vi önskar oss för oss själva och för er alla.